| A r k i v a l i a |
| Databasen visar lista |
Databasen innehåller ett plock ur materialet i Arkivalias samlingar vilka alla har anknytning till Kyrkslätt.
Klicka på Annan typ, Bild, Dokument, Fysiskt objekt, Text eller Tryckt publikation och sedan på länken under rubrikan Titel för det objekt du vill bekanta dig med.
Samling: Sortering enligt samling i arkivet (varje samling kan innehålla ett eller flera objekt)
| Mera information om |
| samlingen erhålles |
genom att klicka på . |
Alla: Alla samlingar och objekt som visas i Katalogen.
Katalogen är förverkligad som ett samarbete mellan Digihem och Webbhuset. Digihem är Finlands svenska hembygdsförbunds satsning på det lokala digitala kulturarvsmaterialet.
Kieli, suomi tai ruotsi
Arkistokokoelmat on kirjoitettu suomeksi tai ruotsiksi tai molemmilla kielillä, ensisijaisesti tallentajan ja lahjoittajan kielen mukaan.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Sökanvisningar
I fältet Sök! inskrivs ett eller flera sökord. Man kan söka med namn och ord. Också nyckelord och ämnesord kan änvändas i söket. Nyckelord kan vara namn som Hindersby och Lundell, ämnesord är substantiv som t. ex. skola och torp.
Genom att använda citationstecken (”) går det att söka en specifik ordföljd så som "Det oförgätliga Kyrkslätt" (boktitel) och "Hjördis Nyman" (författare). Det gör ingen skillnad om man använder små eller stora bokstäver i söket.
Kunta Kirkkonummi
Kylä Korkkulla
Tilan nimi Korkkulla
Tilannevuosi 1931
Omistaja Frans Pihlström , Sigrid o.s. Dahlgren
Lisätietoja
KORKKULLA, 3 km Kirkkonummen asemalta ja 40 km Helsingistä. Omistajat v:sta 1916 Frans ja Sigrid (o.s. Dahlgren) Pihl-ström. Siihen kuuluvat Korkkullan ja Teklaxin tilat, jotka yhdistettiin v. 1585. Korkkullan ensimmäisenä omistajana mainitaan Lars Persson, v v. 1540—47 ja hänen sukunsa oli tilan isäntänä 300 v. V. 1835 tuli tilan omistajaksi Karl Engberg, jonka suku sita vieläkin hallitsee. Pinta-ala 238 ha, josta puutarhaa 0,25, peltoa 63, viljelyskelpoista maata 2,5, metsämaata 162,25 ja joutomaata 10 ha. Pellot epätasaisia multa-, savi- ja hiekkamaita, niistä 7 ha salaojitettuna. Rakennukset viljelysten keskellä, korkealla kummulla. Päärakennus on yli 100 v. vanha, mutta vielä hyvässä kunnossa ja korjattu v. 1919. Karjarakennus on kivestä, v:lta 1890. Siinä on vesijohto. Viljelysjärjestys: kesanto ja kaura, syysvilja ja heinä, 5 heinää, 2 kevätviljaa ja juurikasvit. V. 1929 viljeltiin 0,5 ha vehnää, 2 ruista, 10 kauraa, 1,75 perunaa, 0,25 pellavaa ja 46 ha heinää; kesannolla oli 2,5 ha. Kotieläimet: hevosia 5, lehmiä 21, sonneja 2,sikoja 2, kanoja ja ankkoja 5. Myydään maitoa, heiniä, perunoita, viljaa, lihaa ja munia Helsinkiin. Metsä on suunnitelman mukaan hoidettua havumetsää, josta 1917 myytiin tukkeja ja 1929 800 m3 paperipuita. Voimakoneena öljymoottori. Se käyttää puimakonetta, pärehöylää, katkaisusirkkeliä ja pehkunrepijää.
Lähde
Suomen maatilat, I osa