| A r k i v a l i a |
| Databasen visar lista |
Databasen
Databasen innehåller ett plock ur materialet i Arkivalias samlingar vilka alla har anknytning till Kyrkslätt.
Klicka på Bild, Dokument, Text eller Tryckt publikation och sedan på länken under rubrikan Titel för det objekt du vill bekanta dig med.
Samling: Sortering enligt samling i arkivet (varje samling kan innehålla ett eller flera objekt)
| Mera information om |
| samlingen erhålles |
genom att klicka på  . |
Alla: Alla samlingar och objekt som visas i Katalogen.
Katalogen är förverkligad som ett samarbete mellan Digihem och Webbhuset. Digihem är Finlands svenska hembygdsförbunds satsning på det lokala digitala kulturarvsmaterialet.
Kieli, suomi tai ruotsi
Arkistokokoelmat on kirjoitettu suomeksi tai ruotsiksi tai molemmilla kielillä, ensisijaisesti tallentajan ja lahjoittajan kielen mukaan.
Språk, finska eller svenska
Arkivsamlingen är skriven på svenska, finska eller på båda språken enligt donatorns eller deponentens språk.
Jorvas - en Kyrkslättsbygd genom tiderna
Kirkkonummi, Jorvas, Gillobacka, Kvis, Ingvalsby, NägelsJorvas har under historisk tid haft goda förbindelser både väster- och österut. Det ny nästan igenvuxna Sundet var en gång en viktig vattenled som genom landhöjningen gett god åkerjord. Under medeltiden banades den stora kustvägen mellan Åbo och Viborg i samma dalgång genom Jorvas. I flera sekler var mijön agrar med bondegårdar, torp och backstugor. Utvecklingen var långsam och avbröts tidvis av svält och ofärdsår.
År 1903 invigdes järnvägen mellan Karis och Helsingfors. Jorvas upplevde ett uppsvingdå kontakterna till Helsingfors förbättrades. Gårdarna satsade på kreaturshållning och trädgårdarna annlades. Villatomter blev efterfrågade, butiker öppnades och då Jorvas kvarn byggdes kom industrin i gång. Bilåldern kom på allvar då Jorvasvägen från Helsingfors blev färdig 1937.
Krigstiden innebär stora förändringar. Fredsförhandlingarna 1944 resulterade i evakueringen i Porkala-området, där en ny makthavare tog över. Efter elva år återlämnades arrendeområdet och de forna invånarna kunde inspektera sin återvunna hembygd. Inflyttningen och återuppbyggnaden kom igång. De första åren levde man nybyggarvliv under enkla förhållanen - somliga rustade upp sin hus, andra rev och byggde nytt och Jorvas fick många nya invånare. L.M. Ericssons etablering medförde många nya arbetsplatser och ett synlig i kulturlandskapet. Under senare årtionden har blivit tätare och invanarantalet har ökat kraftigt.
(Bakpärm)
Arkivalias bibliotek har 2 exemplar och Gillobacka 1