Jorvas - en Kyrkslättsbygd genom tiderna

Jorvas har under historisk tid haft goda förbindelser både väster- och österut. Det ny nästan igenvuxna Sundet var en gång en viktig vattenled som genom landhöjningen gett god åkerjord. Under medeltiden banades den stora kustvägen mellan Åbo och Viborg i samma dalgång genom Jorvas. I flera sekler var mijön agrar med bondegårdar, torp och backstugor. Utvecklingen var långsam och avbröts tidvis av svält och ofärdsår.
År 1903 invigdes järnvägen mellan Karis och Helsingfors. Jorvas upplevde ett uppsvingdå kontakterna till Helsingfors förbättrades. Gårdarna satsade på kreaturshållning och trädgårdarna annlades. Villatomter blev efterfrågade, butiker öppnades och då Jorvas kvarn byggdes kom industrin i gång. Bilåldern kom på allvar då Jorvasvägen från Helsingfors blev färdig 1937.
Krigstiden innebär stora förändringar. Fredsförhandlingarna 1944 resulterade i evakueringen i Porkala-området, där en ny makthavare tog över. Efter elva år återlämnades arrendeområdet och de forna invånarna kunde inspektera sin återvunna hembygd. Inflyttningen och återuppbyggnaden kom igång. De första åren levde man nybyggarvliv under enkla förhållanen - somliga rustade upp sin hus, andra rev och byggde nytt och Jorvas fick många nya invånare. L.M. Ericssons etablering medförde många nya arbetsplatser och ett synlig i kulturlandskapet. Under senare årtionden har blivit tätare och invanarantalet har ökat kraftigt.
(Bakpärm)

Arkivalias bibliotek har 2 exemplar och Gillobacka 1